Nu får det räcka

Jag trodde att min förkylning var på väg att vända igår, visserligen hade jag mer hosta men kände mig ändå pigg. Mot kvällen var jag inte så pigg, satt med bokföring och kände hur jag hamnade i en dimma med blanka ögon och la mig helt utmattad vid halv tio. Febern gjorde nämligen intåg i mitt liv. Jag kan räkna antalet gånger jag haft feber sedan högstadiet på en hand, så det är inte en känsla jag är så där väldigt van vid. Har inte alls tid eller lust att vara sjuk, så hit med alla huskurer ni har! Måste bli frisk till måndag! Och när hade min kropp tänkt tillåta mig att träna? Kan inte ens vara inne på instagram då jag bara blir avundsjuk på allas löpturer, besök på gym, morgonyoga o.s.v vill riva av ett träningspass typ nu! Sådan träningsabstinens, två veckor snart sen jag fick svettas, pressa gränser och få lite endorfiner.. Tycker sjukt synd om mig själv, jag är sällan riktigt sjuk och på toppen av det är jag ensam hemma ikväll, skulle egentligen haft fest (så en välstädad lägenhet har jag i alla fall), men nej ingen fest med denna feber heller så mina partyoutfit får hänga kvar i garderoben.. Ikväll är jag bitter.. Ska ta och mixa ihop lite apelsin, lime, ingefära och honung, kanske kan hjälpa lite..
Gjord en förkylningsdrink tidigare, men ska ta lite mer apelsinsaft och is denna gång, förra blev lite grötig ;)

Återhämtning för prestationsutveckling

Den här veckan är temat återhämtning i nätverket jag är med i. Mitt fokus blir på återhämtning efter träning. Oavsett vad och hur du tränar så behöver kroppen vila mellan träningspassen. Beroende på hur mycket du tränar och hur ditt liv ser ut runt om behöver vi olika mycket återhämtning. För att få den optimala återhämtningen så krävs att vi hittar en balans mellan kost, vila och träning. Det är när vi äter rätt, sover tillräckligt och inte stressar för mycket mellan våra träningspass som vi når den bästa utvecklingskurvan. Men hur vet vi att vi har fått tillräcklig vila? Vad är rätt vila? 
 
Ett bra tecken på att man börjar vara övertränad eller är i obalans är att titta på pulsen. Om du har en högre vilopuls än vanligt och/eller kommer upp i puls ovanligt snabbt är det ett tecken på att kroppen inte är i balans och ett hårt träningspass är inte att rekommendera en dag som denna då det skadar mer än bygger upp. Kanske finns det en förkylning i kroppen som vill bryta ut, om du avstår detta träningspass så kanske kroppen lyckas bekämpa viruset så du slipper en långlivad förkylning. 
Att vila måste inte innebära en hel dag på sofflocket. Vardagsmotionen är rekommenderad till 12 000 steg för kvinnor och 15 000 steg för män per dag. Det är en hel massa steg. Så bara för att du inte bör träna så kan en tur på stan och gå i affärer vara en bra aktivitet, ta en långpromenad med en kompis, leka i parken eller ta en cykeltur istället för träning. Även en lugn simtur, yoga eller meditation kan vara bra återhämtningspass. 
Matens vikt i återhämtningen. Det är viktigt att få i sig mat direkt i anslutning till träningspasset eftersom att kroppens återhämtningsprocess startar igång så fort vi får i oss något efter ett träningspass. Immunförsvaret är som jag nämnt tidigare nedsatt under träningen och genom att få i sig något snabbt efter träning så startar man igång immunförsvaret. Men även proteinsyntesen (kroppens uppbyggnadsprocess) sätter igång när vi äter och om vi äter varierat med kolhydrater, protein och fett så får vi bästa förutsättningarna för en bra återhämtningsprocess som kan bygga upp kroppen. 
 
Sömn för återhämtning. Sömnen är viktig eftersom vissa hormoner utsöndras när vi sover som bygger upp kroppen. Om vi inte sover tillräckligt så hinner inte kroppen återhämta sig och risken för skador eller att vi drar på oss sjukdomar ökar. 
 
Och det viktigaste av allt mental återhämtning. Träning kan vara perfekt för mental återhämtning, efter jobbet kan hjärnan vara helt slut och den där soffan är lockande. Men efter träningspasset finns massor av energi eftersom kroppen har fått jobba och hjärnan har fått vila. Har du det väldigt stressigt runt om dig och hög träningsbelastning så kommer du behöva mer återhämtning än annars och här blir det en balansgång och verkligen viktigt att lyssna på kroppen. Ofta kör vi på i vårt eget spår tränar exakt som vi alltid gjort, men kanske missar att det just nu händer otroligt mycket runt om oss som skapar en inre stress. Även om träning är bra mot stress, så är det viktigt att se till att återhämtningen blir rätt, då träning också stressar kroppen fysiskt. Vi som verkligen gillar träning tummar sällan på att kapa ett träningspass för att det dyker upp 20 andra saker. Det är inte alltid en bra egenskap, det är viktigt att se helheten och hitta balansen då för mycket inre stress kan skapa stress i muskler och ytterligare hård träning på det kan vara fel väg att gå. Att hitta balansen det är lättare sagt än gjort, men att lära känna sin kropp är fantastiskt. 
Jag som har lite introverta drag tycker att en promenad ensam eller en lugn stund med en bok/blogg och tysthet runt mig är viktigt för att jag ska få min mentala återhämtning. För mig är dessa moment viktiga för att jag ska ha ett lugn inom mig. För extroverta kan det vara mental återhämtning att umgås med vänner. 
 
Hur ser ni på återhämtning? Även Emma och Annika har skrivit om återhämtning, läs även deras tankar och funderingar. 
 
En kommentar
publicerat i Livsstil
Taggar: aktiv vila, mental återhämtning, passiv vila, återhämtning, återhämtningsträning

Tråkigt vuxenliv?

Just nu är jag inne i en sådan där period när jag är riktigt förvirrad i mig själv. Jag fyller 25 i år och det är på något vis en ålder där man faktiskt är vuxen på riktigt och min förutfattade bild av att vara vuxen är att ha ett jobb dit man går, gör sina timmar, går hem och får löning i slutet av månaden, har söndagsångest och lever för helgerna. Det är på något vis min bild av att vara vuxen, jag tänker mig jobb som jag haft tidigare där tiden gått långsammare än långsammast, där man väntar in frukostrasten, lunchen och eftermiddagsrasten för att det är höjdpunkterna på dagen, där man räknar ner till helgen. Jag har det ju inte alls så, det har faktiskt hänt flera gånger att jag glömt bort att äta lunch för att jag är så uppslukad i ett träningsprogram som jag planerar och kommer på det vid tre-fyra tiden när magen kurrar hej vilt. Jag kan fortfarande slås av tanken när jag masserar, Jag får faktiskt betalt för det här, det här är mitt jobb, coolt. Eller när jag tränar någon PT-klient Shit det här är mitt jobb, jag är egenföretagare, det är jag som är ansvarig för allt det här, lokal, skaffa kunder, leverera resultat.

Det går helt enkelt inte hand i hand med min "mall" av att vara vuxen och det är det jag tror är mitt problem. Även fast det trillar in pengar på mitt företagskonto varje månad och jag betalar räkningar och hyra för mina lokaler så är det som att jag inte riktigt har förstått att det här är mitt jobb, jag försöker ha mina arbetstider strukturerade och har listor med punkter att pricka av för varje dag, (skriver en lista för morgondagen det sista jag gör innan jag går hem, så att jag när jag kommer på morgonen vet exakt var jag ska börja). Mitt jobb känns helt enkelt för roligt för att vara "vuxet" jag vet inte alls om ni hänger med i mina tankar, men min bild av att vara vuxen överensstämmer inte med min verklighet. 

Jag vet inte varför men på något vis så känns det som att jag har det för bra för att det ska vara verklighet, hur har jag lyckats göra det här? Jag säger ofta att jag har tur till Marko, Fatta vilken tur jag haft som hittade den här lokalen Vilken tur att den personen kontaktade just mig. Och han säger Sluta säg att du har tur, du har jobbat för det här! Samtidigt som jag tjatar på andra att hårt arbete lönar sig, så gäller det inte mig. Det känns på något vis som att jag inte lägger ner så mycket jobb att jag skulle vara förtjänt av allt det här. Nu är inte mitt företag något stort framgångsrikt företag (ännu.. hihi) men det går runt och det går framåt hela tiden och det är min inkomst, i mina mått mätt är det häftigt att jag kan leva på att göra "bara" det jag tycker om. Jag har svårt att greppa att jag faktiskt försörjer mig på det jag brinner för tror jag. Jag funderar på när mitt jobb faktiskt kommer kännas som ett jobb, kommer det någonsin göra det? Är någon av er egen företagare? Hur känner ni kring era jobb, känns det som jobb eller mer som en dröm? Ni som är anställda och jobbar med det ni brinner för, hur känner ni?

Läser igenom det jag skrivit och det känns rörigt, men det är rörigt inom mig, jag vet liksom inte vad det är riktigt som inte känns verkligt.. Ibland känns det som jag bara väntar på att verkligheten ska komma ikapp, men oftast tänker jag inte så mycket utan bara är här i nuet.. haha  Kanske har en ålderskris, identitetskris? Känner ni någonsin likadant eller liknande kring något i era liv? 

 
Visa fler inlägg